Kent är tillbaka med ett nytt album, och efter tre-fyra lyssningar är det mer än tydligt att Eskilstuna-killarna har lyssnat en hel del på Depeche Mode och försökt översätta till svenska. Slutresultatet blir.. ganska bra. Till skillnad från den underbara Du och Jag Döden så är Tillbaka Till Samtiden väldigt ojämn, från fantastiska låtar som Columbus, Elefanter och Ingenting till en hel del anonyma låtar. Temat känns igen, det handlar i grund och botten om ångest och folkhemssverige, även om dödstemat inte är lika framträdande. Det är mörka vinternätter, kallsvettningar, radhustristtess, allt blandat och förhöjt i det långa episka avslutningsspåret Ensammast i Sverige ("förlåt, förlåt för allt, för min förbannade kluvna tunga"). Lätt att känna igen sig, och det vet nog bandet om. Även om Kent utan tvekan ska ha plus för att man inte bara gör om segerreceptet från Du och Jag Döden, utan vågar prova något nytt. Kent behärskar synth-rocken, men Depeche Mode på svenska blir aldrig riktigt lika bra som originalet. Betyget blir tre Hagnesta Hill-radhus av fem möjliga.
No comments:
Post a Comment