Nice try Mr Bush!

Tanken när denna blogg startades var att den bland annat skulle handla om politik. Nu har det inte direkt blivit så. Jag tror att det delvis har att göra med att jag får nog av den delen på min praktikplats. Jag ska dock försöka förbättra mig och det första steget är att kommentera gårdagens fredskonferens i Annapolis där tanken var att George W. Bush skulle mäkla fram fortsatta förhandlingar mellan Israel och Palestina. På papperet såg det bra ut, med USA som uppbackare av processen och Israels trätofiender Syrien och Saudiarabien vid samma bord. Resultatet blev dock precis så urvattnat som man hade kunnat ana.
Ett stort problem med denna konferens, ett problem som det har rapporterats väldigt lite om, är att en av de viktigaste parterna i hela konflikten inte ens deltar. Ett fredsavtal som inte innefattar Hamas kommer oundvikligen att cementera dagens läge, med fortsatt våld, strider mellan Fatah och Hamas och olösa viktiga frågor som gränsdragningar och Jerusalems status. Tittar man på andra väpnade konflikter så är det också tydligt att fredsavtal som misslyckas att inkludera alla stridande grupper är dömda att falla sönder. Exkluderandet av (eller misslyckandet att inkludera) alla viktiga rebellgrupper och oppositionsgrupper har skapat stillestånd i fredsförhandlingar i bland annat Colombia och Sudan. Risken är stor att samma sak händer här.

Som en annan bloggare påpekat: "Annapolis är medias Bollibompa".

Dagens låt(ar): Faithless - I Want More Part 1 + Part 2

Se upp Alperna, här kommer vi!

Sverige blev då äntligen klara för nästa sommars EM efter en högst medioker insats men nödvändig seger mot Lettland. Kändes mest som lättnad när matchen var över, men nu börjar det kännas riktigt spännande. Inte minst i och med att lottningen sker så snart (2:a december). En drömgrupp vore Österrike, Rumänien, Polen. Mardrömmen Holland, Tyskland, Frankrike. Jag tror det blir något mitt i mellan, vad sägs om Holland, Rumänien, Turkiet? Inte helt lätt, men överkomligt. För att det blir något avancement måste försvaret dock tajtas till ordentligt, det har sett ruskigt dåligt de tre senaste matcherna. Jag har inga direkta botemedel, bra svenska backar finns ju inte direkt i ett överflöd. Ett byte som jag vill se är dock att Mattias Concha tar över högerbacksplatsen från Micke "Rundningsmärket" Nilsson, förutsatt att den förre behåller sin fina form. Sedan är det bara att hoppas att ungtuppar som Sebastian Larsson, Andreas Granqvist och Markus Berg kan ta plats i truppen, det är en absolut nödvändighet för att svensk landslagsfotboll ska ha en ljus framtid.

För nu, väl mött i Alperna i juni!

Lite av allt

Jag är lite lycklig, mest för att jag just nu laddar ner The Knife's Silent Shout album i deluxe-version, vilket innebär tio sköna live-spår, sweet. Jag är också lite trött och grinig, mest för att jag tvingats vara hemma idag med feber. Jag har egentligen för mycket att göra på jobbet för att ligga hemma och titta på sjunde säsongen av Scrubs (som hittills visserligen varit helt ok). Men det löser sig.

Liverpool gjorde det som krävdes, och en del mer!, mot Besiktas när den välkända kniven var tryckt mot lagets Champions League-strupe. 8-0 är inget annat än mycket imponerande. Hoppas de kan fortsätta med det som verkade ha varit riktigt bra och fint spel stundtals. Hoppas också att det betyder att señor Benitez inser att Dirk Kuyt inte ska spela från start ett tag. Helst ser jag Torres/Voronin, alternativt Crouch bredvid spanjoren eller ukrainaren.
Det mest imponerande igår var nog ändå Rosenborgs bortaseger över Valencia. Spanjorerna har underskattat norrmännen två matcher i rad, hur kan vara så oproffesionella? Hur som helst, idag tar jag av hatten för Rosenborg!

Tillbaka till samtiden

Kent är tillbaka med ett nytt album, och efter tre-fyra lyssningar är det mer än tydligt att Eskilstuna-killarna har lyssnat en hel del på Depeche Mode och försökt översätta till svenska. Slutresultatet blir.. ganska bra. Till skillnad från den underbara Du och Jag Döden så är Tillbaka Till Samtiden väldigt ojämn, från fantastiska låtar som Columbus, Elefanter och Ingenting till en hel del anonyma låtar. Temat känns igen, det handlar i grund och botten om ångest och folkhemssverige, även om dödstemat inte är lika framträdande. Det är mörka vinternätter, kallsvettningar, radhustristtess, allt blandat och förhöjt i det långa episka avslutningsspåret Ensammast i Sverige ("förlåt, förlåt för allt, för min förbannade kluvna tunga"). Lätt att känna igen sig, och det vet nog bandet om. Även om Kent utan tvekan ska ha plus för att man inte bara gör om segerreceptet från Du och Jag Döden, utan vågar prova något nytt. Kent behärskar synth-rocken, men Depeche Mode på svenska blir aldrig riktigt lika bra som originalet. Betyget blir tre Hagnesta Hill-radhus av fem möjliga.

Saker som smyger sig på

Nu var det verkligen länge sedan det kom en uppdatering. Det har funnits en hel del jag tänkt kommentera, som Odenbergs avgång, budgeten, rotationsprinciper inom mina favorit-idrottslag. Istället har jag mer och mer varit ockuperad av tankar på saker som smyger sig på. Sjukdomar, förlustrader, minnen av gamla flickvänner, insikten att jag faktiskt måste hitta ett jobb. Allt gör att man tappar fokus på nuet, något jag alltid brukar slå mig på bröstet för att jag inte gör. Men även den bäste har sina dåliga dagar. Ironiskt nog har jag haft mina efter att ha klarat sista hindret för min examen, och det med mycket beröm. Jag borde vara oerhört nöjd, och tro mig det har jag varit, men nu börjar jag mer bli orolig över vad som ska ske kommande månader. Tills dess att jag vet att jag har ett jobb efter nyår så kommer den oron finnas kvar. Inte så mycket att göra något, bara att försöka få det där jobbet och under tiden försöka släppa ut oron.

Kort om något annat som ger oro, så tycker jag inte att Leif Boork bör lämna Brynäs riktigt än trots sju raka förluster. Naturligtvis finns det en smärtgräns för allt, men då spelet efter lördagens knappa förlust mot Mora ser ut att kunna vara på gång så bör han få åtminstone fram till nästa landslagsuppehåll på sig. Ingen seger i matcher fram tills dess? Ja, då bör nog Brynäs se sig om efter nytt styre, och nya spelare.

Dagens låt: Kent - Utan Dina Andetag

Kolonisering på danska

Har inte bloggat något om politik än, men när jag läste artikeln om "Hornsleth Village Project Uganda" så kunde jag inte låta bli. Kortfattat så handlar det om en dansk konstnär som köpt namnet på en hel by, lagt till sitt eget namn till bybornas identitet, samt tagit bilder av dessa som han ska sälja som konstverk för 52,000 kronor styck. Vad byborna fick i utbyte? En get, ko eller gris vardera. "Konstnären" Kristian von Hornsleth tycker också att folk i väst bör sluta ha dåligt samvete över världens orättvisor: "sluta skänka pengar - börja med frihandel!", dundrar han. Förutom det uppebara, att det varken handlar om konst, frihandel eller utveckling, så kan man bara konstatera att det är ett cyniskt äckligt projekt. Det handlar om business, om att von Hornsleth ska kunna tjäna stora pengar på sina foton och på sitt (och byns) namn. Säljer han tre kopior av varje bild blir bruttoinkomsten 15,600,000 kronor. Hur mycket är en ko värd? Eller en indentitet?

Cynismen och föraktet från väst blir inte mindre av att dansk tv, CNN och BBC valt att kalla projektet "intressant konst". Intressant är ordet.

Dagens låt: Cranberries - Zombie

Först kom ingenting

Kent är äntligen tillbaka med nytt material. Singeln Ingenting släpps först imorgon men har såklart redan läckt ut på det världsvida nätet. Låten är riktigt skön synth-rock, som i en del t.o.m. låter som Basement Jaxx's Where's Your Head At?. Inte direkt det man förväntar sig från Eskilstuna-bandet, men det känns fräscht och bra. Samma sound som senaste albumet Du Och Jag Döden samt EP'n The Hjärta & Smärta hade säkert funkat kommersiellt, men all respekt till att grabbarna vill och vågar förnya sig. Jag ser väldigt mycket fram emot albumet som kommer om en gryg månad samt konserten på Globen i november.

Sedan måste jag bara få skriva ut min ofattbara glädje av att ha skrivit klart min D-uppsats! Har bara framsida, innehållsförteckning och lätt redigering kvar. En sådan oerhörd lättnad det kommer vara att lämna in imorgon. Och nästa helg ska det firas! Kom gärna med då!

Fanfanfan my immortal, love is gone

Min last.fm spelare slumpar just fram i tur och ordning:
Evanessence - My Immortal
David Guetta - Love Is Gone
Thåström - Fanfanfan

Jag vägrar tro att det är en slump, särskilt en sådan här dag

I bet you look good on the dancefloor

Bloggen har legat nere i ca tio dagar, och jag kan tyvärr inte säga att det har berott på tekniska problem. Snarare är det en veckas intensivt festande som legat lite i vägen, om man nu ska ta den approachen.

Helt naturligt när det gäller många utgångar i rad så börjar man inte bara fundera på vad man egentligen borde göra av sig själv eller hur lätt det borde vara att falla in i alkis-träsket, utan också på vilken musik det spelas överallt. Som student i Uppsala brukar jag oftast på stadens nationer, där det sällan bjuds på någon större klubb-upplevelse förutom enstaka bra hiphop-låtar eller kommersiella house-dängor. Vanligtvis kan det bli tvära kast mellan diverse tracks-list-låtar; att på fem minuter höra Kanye West mixas med Håkan Hellström är inte alls ovanligt. Tyvärr har det, trots några tappra försök, oftast gått dåligt med nischade klubbar på nationerna (om man till den kategorin inte sätter "de 20 mest spelade hiphop-låtarna genom tiderna" eller "klassiker från högstadietiden som alla känner till"). Jag har inga förhoppningar om att detta kommer att bli bättre; konkurrensen om studenternas öl-pengar är för hård mellan nationerna, och mellan nationer och vanliga klubbar, för att man ska ha råd att sticka ut. Folk går dit musiken passar de flesta och det spelas sådant man känner till.
Sedan har jag funderat en hel del på det här med remixer av storsäljande poplåtar, vilket blir mer och mer vanligt. I takt med att elektronisk dansmusik, främst house och trance, blir mer igenkänd för en större del av den festande befolkningen så vill de stora artisterna se till att deras låtar även hörs på dansgolven. Vanligtvis brukar resultatet av dessa remixer bli allt annat än bra dansmusik, övergången och anpassningen till kommersiell och mer "gångbar" trance och house brukar förstöra en stor del låtar mer potential. En sådan är DJ Tiëstos remix av Justin Timberlake's "Lovestoned/I Think She Knows". Originalet är en riktigt skön och sexig r'n'b-dänga med ett bra pop-break som borde borga för bra kvalité i högre BPM. Tiësto's tolkning börjar bra med ett lätt house-beat med små effekter och sköna stråkar från originalet med Justin's sång halvt framträdande. Problemet är när låten ska gå över i huvud-melodin, som helt platt blir någon sorts... Kommersiell euro-dance melodi, E-type á lá 1996 ungefär. Resultatet blir helt vedervärdigt, och nästan helt omöjligt att höra hela vägen ut. Jag älskar verkligen DJ Tiësto's musik och DJ'ande, men jag tror tyvärr att han blivit för stor för sitt eget bästa, efter flera världsturnéer, spelning på OS-vigning och "in concerts". Den kommersiella pressen av att remixa 2000-talets kanske största manliga soloartist måste ha blivit för stor. Då är franska house-duon Justice modigare, som gör en skön funkig house-version. Klipp av båda remixerna kan du höra här.
Under samma tema går höstens kanske största kommande dansgolvs-hit. Jag har blivit helt förälskad i Robyn's "With Every Heartbeat (Tong & Spoon Wonderland Remix)". Legendarerna Dave Spoon och Pete Tong gör en underbar luftig melodiös house-remix av Robyn's sköna sång. Kommer förhoppningsvis spelas back-to-back på landets klubbar, för den förtjänar massiv uppmärsamhet. Lyssna på mästerverket här.

Rob Styles

Ibland så vill vissa fotbollsdomare stjäla allt rampljus från en spännande topmatch, ibland avgöra de utgången av matchen, och ibland får de riktigt hjärnsläpp. Alla dessa tre saker lyckades mannen med visselpipan, Rob Styles, göra i gårdagens toppmatch mellan Liverpool och Chelsea. Pool har ledningen med 1-0 genom en riktigt bra prestation av Fernando Torres. En bit in i andra halvlek släpper allt för Mr Styles när han först dömer en straff för Chelsea. Anledningen? Malouda närmast hoppar in i Steve Finnan för att kunna släppa bollen till Drogba. Vart hittar Styles den straffen? Om något ska blåsas (vilket också är tveksamt) så är det närmast frispark till Liverpool i eget straffområde. Lampard sätter straffen säkert vid vänstra stolpen när Reina går till höger. 1-1. Tyvärr slutar det inte där, utan Styles leker clown än en gång när han vid en tilltrasslad situation precis utanför Chelsea's straffområde först visar gult kort för John Terry för prostest, inga problem där. Men när han seedan tilldömer Torres frispark visar han också igen upp det gula kortet, denna gång till någon i trion Ashley Cole, Ben Haim och Essien. Problemet är att alla dessa tre herrar redan har ett gult kort i matchen, och någon av dem borde således visas ut. Men det händer inte. Styles verkar ha glömt vilka han har gett gult kort tidigare, eller så inser han inte att John Terry faktiskt inte står framför honom när han viftar med den gula lappen andra gången. Oavsett anledning så blir hela resultatet katastrofalt, Liverpool förlorar 2 poäng och Chelsea får fortsätta med 11 man. Domare som inte klarar pressen av att stor-möte ska heller inte döma dem, och som jag förstod det var detta inte första gången som Styles gör bort sig. Jag är tveksam till att det bara handlade om en "dålig dag på jobbet" som det spekulerats i, det måste vara något grundläggande fel i domarkunskapen och stresståligheten hos Styles. Förhoppningsvis var detta hans sista match på hög nivå. Det har ju klagats på domarna i Allsvenskan, vad sägs om ett utbyte?

Dagens låt: Lost Witness - Home (Mike Shiver Catching Sun Remix)

Surfa en soffa!

Idag söker jag mest bostad i Stockholm, men det går minst sagt sisådär. Min största chans är en nog en låda under en bro som det ser ut nu. Roligare är att kolla in sidor som Couchsurfing.com, ett i raden av alla dessa communities kan man tro, men det är klart annorlunda. Idéen är att man, om man vill resa någonstans, kan skriva till personer i staden man ska besöka och be om att få sova på dens soffa, madrass eller vad som nu erbjuds. Jag har fortfarande kvar att prova det, men det verkar riktigt häftigt. Inte bara får man någonstans att sova mer eller mindre gratis, men man kan också få en guide till den nya staden man besöker och allmänt trevligt sällskap, samtidigt som man får chansen att hosta folk från hela världen i sin stad. Klart värt en koll.

Sedan är det väl bara att konstatera att jag är fortsatt värdelös på att tippa. Man United som jag såg som klar etta har bara två poäng på två matcher, samtidigt som lokalkonkurrenten Man City (som inte "tar många poäng de första tio omgångerna") har två raka segrar. Och "segstartade" Liverpool har hittills två bortasegrar på fem dagar...

Dagens* låt: Björk - Pagan Poetry

*(när helst denna rubrik återkommer betyder det väldigt sällan att det handlar om ny musik, utan mer en låt som passar dagens sinnesstämning eller bara är extra bra den dagen)

Probably the best football in the world

Det bästa sättet att starta en blogg måste vara att gå ut hårt, därför gör jag en sköldpadda och sticker ut hela huvudet och tippar slut-tabellen i Premier League. Tipset gjordes redan förra fredagen, om någon skulle vilja åberopa fusk eftersom serien startade förra lördagen. Här kommer det:

1) Manchester United
2) Liverpool FC
3) Chelsea
4) Arsenal
5) Tottenham
6) Newcastle
7) West Ham
8) Aston Villa
9) Everton
10) Manchester City
11) Bolton
12) Portsmouth
13) Middlesbrough
14) Fulham
15) Blackburn
16) Wigan
17) Reading
18) Birmingham
19) Sunderland
20) Derby

Inget radikalt tips direkt, det kommer stå mellan de fyra stora där Manchester United tyvärr (sorry Davve) blir för starka. Guld-laget är intakt och spetsat med bra värvningar, de blir svårstoppade. Liverpool har värvat smart och kommer spela mestadels bra anfallsinriktad fotboll. Tyvärr gör sig den vanliga segstarten i början sig påmind och man når inte fram till första-platsen. Svensklagen då? Man City hade tippats högre upp om Svennis inte haft sån kaos nu i början med värvningscirkus och skadad Isaksson, de tar inte många poäng de första tio omgångarna. Ljungbergs West Ham kommer hänga med hyfsat men placerar sig inte högre pga tveksam forward-besättning och en skadebenägen Fredrik. Wilhelmsson kommer klara sig bra i Bolton men laget är tyvärr för svagt som helhet (särskilt kanterna, trots Wilhelmsson) och får harva i mitten.